Skylt hos verkligheten … forts.

HPIM0928Under en sömnlös stund på mitt arbete skriver jag detta:
Min vandringskamrat Axel, som är mer bevandrad i såväl samhällsdebatten som Frankrike, har ju visat upp en tänkvärd skylt från Frankrike. Vi har under våra promenader träffat på en om inte direkt uppsjö så i alla fall ett antal olika skyltar, i allmänhet utvisande det ena eller andra men någon gång utvisande just ingenting alls. Det är de senare jag gillar.
Svårartat pedagogiska skyltar som talar om allt man behöver veta har naturligtvis sitt värde, men medge att det ändå är bra mycket mer spännande att gissa vad som menas i ett knapphändigt meddelande ute i skog och mark där väder och vind gjort budskapet ännu mer knapphändigt.
En vanlig punkt på skyltar är röd. Jag menar med det att det på många skyltar ofta finnas en röd punkt med texten ”Du är här”, möjligen ”Här är du”. Det är en text som alltid griper mig i mitt innersta. Dels talar den ju direkt till mig. Det är jag som är skyltens ”Du”.
Man känner sig utvald.

Här är du!

Här är du!

Men ibland blir man osäker. Den lilla röda punkten, som skall tala om var du är, faller inte så sällan bort. Och då undrar man. ”Var är här?”
Menas därmed att man är lite varstans, att man i likhet med Gud är allestädes närvarande?
Eller, och nu blir det riktigt existentiellt, gäller texten också när man gått därifrån? Då står ju skylten kvar, ensam i skogen, och menar på att du är där.
För om man nu fått veta att det är jag som är skyltens Du och alltså är här, det vill säga där, då gäller det väl även om man skulle befinna sig på annan ort? Eller har skyltens sanning upphört att gälla? Är informationen villkorad: ”Under förutsättning att du är här så gäller det som ett faktum att du är här”. Det skulle i så fall vara ett tämligen meningslöst budskap. För är det något man vet, var man än befinner sig, så är det ju att man är där. Vad man kanske skulle vilja veta är väl snarast var man är. Var är här?, typ.
Ni ser. De enkla budskapen är inte så enkla att ta till sig.
Och enkla budskap det drabbas vi ju ständigt av, inte minst i valtider. Där pekas med hela handen i än det ena väderstrecket, än det andra. ”Håll  dig till höger!”, ”Sanningen finns till vänster!”
Det låter ju enkelt och lättfattligt, förutsätt att man vänder ryggen åt den som talar. För då blir talarens höger också höger för mig och hans/hennes vänster är vänster också för mig. Står vänstern och påpekar att man inte får gå till höger, vad säger oppositionskollegan från Socialdemokraterna, som ju måste ses som stående till höger om vänster, då? Och Centern, som ju skall stå i mitten, ligger då till höger. Men för gamla högern, nya Moderaterna ligger de väl snarare till vänster och ännu mer gäller väl det för Kristdemokraterna som ligger till höger om högern.
Är det att undra på att folk som får frågan om de skall delta i EU-valet svarar att de inte är insatta?

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s