”Rökare får betala mer för sina försäkringar”

Ovanstående ingress mötte oss idag i ett inlägg på DN:s debattsida. Författare var bl.a. försäkringsbolaget Skandias Nordenchef. Vid ett första påseende verkar allting vara ganska glasklart. Det är så klart att rökare skall betala för sitt missbruk, som kan åsamka övriga försäkringstagare ekonomisk skada. Argumentationen i sak finns det väl inte så mycket att orda om, men så finns det en principiell frågan som aldrig tas upp i artikeln. Låt oss betrakta fenomenet försäkring som företeelse. Försäkring bygger i sin grund på s.k. ömsesidig riskspridning – det vill säga att de som drabbades av skada, oavsett graden av risk, skulle kompenseras solidariskt av försäkringskollektivet. Vartefter försäkringsbolagen började betrakta verksamheten primärt som vinstdrivande, började man samtidigt att differentiera riskerna efter den mycket enkla formeln Hot x Sannolikhet = Risk, där sannolikheten kom att stå för försäkringsbolagens kunnande. Att bedöma olika risker och därigenom sätta ”rätt” premie” blev den faktor som styrde ett bolags framgång.
Utifrån den ovan nämnda formeln blir det därför logiskt att höja premier för rökare, då det bevisligen går att fastställa att ”rökares livslängd kommer att förkortas med i genomsnitt 10 år”. (Redan här undrar jag dock: kommer rökarnas egenpensionspremier att sjunka eftersom deras ålderspensionsutbetalningar torde bli färre?).
Men min huvudinvändning är: Varför stanna vid rökning? Sprit, fetma, sömnbrist … listan kan naturligtvis göras hur lång som helst … är alla riskpåverkande. Eller varför inte det värsta hotet av dem alla – alltför frekvent antibiotikabehandling. En samlad expertis är eniga om att en fortsatt över-förskrivning av antibiotika kommer på sikt att skörda tusentals liv.

I Skandias tänkta policy finns det dock många positiva saker att ta fasta på, som att arbeta aktivt för minskad rökning. Att arbeta förebyggande känns faktiskt mer etiskt riktigt än att ”straffa” rökarna, som känns cyniskt och tangerar uttrycket ”Skyll dig själv”. I stället för att börja med denna, dessutom svårkontrollerade riskbedömning, ser jag hellre att Skandia tar ett krafttag i det förebyggande arbetet. Där finns mycket att tjäna – både för Skandia som försäkringstagare.

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Kultur

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s