Tro och otro

Häromdagen hade en i staden utkommande dagstidning ett uppslag om representanter för olika decennier.
De förkättrade 40-talisterna representerades av den sympatiske fiskhandlaren Jan Hamberg, som mindes sin radikala ungdomstid. Detta väckte associationer från samma tid hos mig.
Jag drabbades aldrig av den där kollektiva anslutningen till någon vänsterrörelse som uppfattades som något närmast obligatoriskt på den tiden.
Det gick så långt som till att rösta på socialdemokraterna några val, men det stannade därvid. En advokat i bekantskapskretsen brukar referera till samma period som ”sin radikala period” eftersom han under den tiden var centerpartist. Många var dock kommunister av olika schatteringar. Inget ont i det, eftersom radikalismen i allmänhet var ett tidsmode, utan andra förpliktelser än att visa förakt för alla som inte delade de värderingar som just den vänsterfraktion de själva tillhörde representerade. Och de var många. Fraktionerna, alltså. Inte många talar så gärna om den tiden i dag. Inte så att de skäms, men om de gör det så gör de det som den tidigare omnämnde advokaten beskrev, han ”skämdes, men med sådan stolthet”, som man gör över ungdomsförsyndelser.
Min pappa sa till mig att när han var ung förekom ofta talesättet: ”Den som inte är röd i sin ungdom, han saknar hjärta. Den som är det som vuxen, han saknar hjärna.” Om han delade den synpunkten vet jag inte, men jag vill ogärna tro det. För man kan, med bevarad hjärna, vara röd i vuxen ålder. För det har jag sett exempel på. Inte särskilt många och inte särskilt bra hjärnor, men jag har sett exempel. Det är samma sak med den andra sidan. Det finns fullt kloka, hängivna moderater. De är inte många och de är inte de smartaste jag känner, men de finns.
Nu verkar det som om jag vill mena att de som helhjärtat ställer sig bakom ett partis ideologi är mentala kretiner, och det är ingen dålig tanke. Men det finns de som låter tvivlet fly undan och utan reservationer ställer sig bakom sitt parti i vått och torrt, och de är värda all aktning. Aktning för sin trofasthet, dock – inte för sin intellektuella analys.
Vi andra får försöka finna det parti som passar minst illa och rösta på det.

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Politik & samhälle

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s