Daniel – unplugged

Vi, Daniel och jag, har inte haft tillfälle att resonera om tingens ordning idag. Daniel arbetar och jag vårdar min artros. Men detta till trots kan jag inte undanhålla ev. läsare hur det kan bli när en av oss – i det här fallet Daniel – kan fara iväg. Men jag sympatiserar med honom.
Väl bekomme!

–––––––––––

Himself

Himself

Någon har sagt att livet är det som pågår medan man sysslar med annat. Det är inte min uppgift att analysera detta påstående – jag tror emellertid att livet, i någon mening, också utgörs av det man sysslar med, medan Livet pågår – men låt oss ta det till utgångspunkt.

Livet är alltså en hel del. För den enskilde är det ju allt, något annat existerar rent konkret inte för honom eller henne. Allt annat är Lesefrüchte eller motsvarande. Men visst kan man bli förbannad på det! Kan det till exempel vara Guds eller motsvarandes mening att man skall lyssna på dålig musik i telefon medan man väntar på att få komma fram? Kan man inte i stället få lyssna till ett urval kloka aforismer, i god inläsning? Eller någon att spela ordpoker med?

Jag läste just en ännu ej publicerad insändare, där någon försynt påpekar att visst är det ett elände med svininfluensan, men borde inte massmedierna också redogöra för hur många som dör varje år (ja, var och en dör ju bara en gång, och var och en alltså bara ett år, knappast således varje år, det är ju den utgångspunkt vi har här i västerlandet, där vi inte har själavandringen att luta oss mot, men ni förstår nog vad jag menar) i alkohol- eller tobaksrelaterade sjukdomar. Vederbörande ville på ett försåtligt sätt påpeka att rökningen och alkoholen är farligare än svininfluensa. Men det vet vi ju redan! Finns det något som är så nedkört i halsen på oss medmänniskor som vådan av att befatta sig med tobak och alkohol? Storebror har ju blivit så till den grad intresserad av detta att han/hon nu vill förbjuda alla inom ”det offentliga” att röka på arbetstid. Lovvärt javisst. Men korkat. För hur skall nu detta efterlevas? Hur många rökspioner skall avdelas på varje sjukhus, dagis eller kommunalhus för att se till att detta påbud efterlevs, och vem skall betala detta? Jo, det allmänna, som med rökförbudet också vill komma åt det svinn i arbetstid som rökpauserna tros utgöra. Kan vi hoppas på att det går på ett ut? Eller är det avsett att vara ett slag i luften, en bror Duktig-markering? Och så står där en människa i tv och säger att det baara har kommit in positiva reaktioner på förslaget. Tacka f-n för det! Trodde hon att rökarna skulle komma och säga att de tycker att chefen är dum och att förslaget är ännu dummare, nu när de i egenskap av rökare sitter löst?

Ibland funderar jag på om jag inte borde börja röka i ren solidaritet. Men jag orkar nog inte med mer än cigarrcigaretten på sista hundpromenaden. Det är ju faktiskt inget vidare gott!

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Kultur

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s