Knappast bara dumt fôlk

På vår senaste promenad – eller balade, som Axel med sina fransyska

preferenser föredrar att kalla det – talade vi om hur många av våra

vänner var djupt engagerade i vänsterrörelser av olika schatteringar

under 68-talet. Jag betonade att det knappast var frågan om

aningslöshet eller ren dumhet, för det var bland de mest begåvade vi

tydligast märkte anfäktelserna. Jag har kanske tidigare berättat att

min far, i sin ungdom, ofta fick höra uttrycket att den som inte är

röd i sin ungdom saknar hjärta, men att den som är röd i vuxen ålder

saknar hjärna. Jag reagerade på det redan som tonåring, och tyckte

att det var väl generaliserande, vilket min far helhjärtat höll med

mig om.

Men de här 68:orna, som var mycket röda då det begav sig, ger mycket

sällan eller aldrig uttryck för sådana tankar i dag. Beror detta på

att de har ändrat sig eller beror det på att tiderna har blivit

andra? Vad jag skulle vilja veta är vad som fick de att bli så

vänsterinriktade. Trodde de verkligen att lösningen låg i

socialismen? Flera av dem företrädde också rätt extrema ståndpunkter,

som att de självklart skulle använda yttrandefriheten i vårt samhälle

men att det vore tjänstefel att låta borgerligheten komma till tals

när revolutionen väl genomförts. Så direkt aningslösa var de inte

heller.

Det är viktigt att påpeka att ingen är betjänt av fler avböner,

åtminstone inte efter så här lång tids tystnad. Vad jag, och Axel,

skulle jag tro, tycker skulle vara mer intressant vore att få reda på

vad som drev dem till dessa övertygelser. Gick de bara i samma led

som alla andra, så som man i andra länder hade tågat några decennier

tidigare? Eller trodde de faktiskt på vad de sade sig tro på? Och

vad, i så fall, har fått dem att senare ändra sig?

Detta fick förnyad aktualitet i dag när jag i UNT läste om DDR:s

supportrar i Sverige, där högt uppsatta socialdemokrater ledde

Vänskapsförbundet Sverige–DDR. Författaren till en bok om historien,

Inte bara Stasi . . . Relationer Sverige–DDR 1949–1990, konstaterar

”En jämförelse av den nationalsocialistiska och den socialistiska

kulturpolitiken i Sverige visar påfallande kontinuiteter.”

Alla är dock inte beredda att ifrågasätta sina tidigare

ställningstaganden. Jan Myrdal, som inte är någon dumskalle men

aldrig gjort sig känd för sitt goda omdöme, skriver i Aftonbladet

13/9 att han redan på sextiotalet insåg att de som gör reklam mot

betalning är ”andens stjärtgossar” och pekar med hela handen mot Forum

för Levande Historia som lagt ut en Youtubefilm om honom.

Hans homofoba språkbruk säger kanske mer om hans beredskap att

ompröva än det säger om eventuella fel i filmens bild av honom.

Läs även Ostron hos Polpot – DN 13/9 – av Peter Wolodarski

Länk:http://altenberg.se/?p=461

Annonser

1 kommentar

Filed under Politik & samhälle

One response to “Knappast bara dumt fôlk

  1. Pingback: Hur tänkte de? « Flanera.se

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s