Nyhetstorka?

Det Kungliga Bröllopet är lyckligen genomfört och professor Dick Harrysson hävdar att det lyckade arrangemanget inte kan leda till annat än ett ökat stöd för kungahuset. Det må därmed vara som det vill, men det är onekligen så att alla politiskt korrekta och lätt snusförnuftiga inläggen av typen ”jo visst, men i alla fall” blir lite tröttande. I går, dagen efter begivenheterna, försökte politiske chefredaktören Håkan Holmberg i Upsala Nya Tidning mana till sans och måtta i en ledarartikel. Jag orkade läsa en tredjedel. Jag kände någon samvetsbetänklighet – jag känner ju honom sedan åren på UNT som en förnuftig person med någon svaghet för det politiskt korrekta – och frågade min lagvigda om hon läst artikeln. ”Nej, jag orkade inte”, blev svaret.

Man skall kanske inte döma ut en artikel som man inte har läst, men även det faktum att två läskunniga personer var för sig känner sig oförmögna att ta sig igenom en tidningstext säger också en del. Jag skall alltså inte recensera ledaren som jag inte läst – även om tekniken inte är ovanlig i recensionssammanhang – utan mest fundera kring företeelsen. Folkpartister har en tendens att låta ideologiskt oantastliga åsikter totalt skymma horisonten och reagerar ryggradsmässigt mot det som enligt deras mening är ”fel”. Detta är naturligtvis politikerns uppdrag, men det får gärna ett inslag av puerilt och nyfrälst världsförbättrarnit över sig, och sådant är alltid prövande. Ett exempel är ju kampanjen mot kårobligatoriet, där principen, att ingen skall tvingas vara delaktig av något han eller hon inte själv valt, tar över på bekostnad av ett väl fungerande och av dem det drabbar, studenterna, sällan kritiserat eller ens ifrågasatt system. Kungahuset är naturligtvis en orimlighet, men vad är det för fel med orimligheter? Vi har ju annat orimligt i samhället som vi stillatigande godtar – och då bortser jag här från rena plågor som schlagerfestivaler och annat – som att vi skall underhålla en överklass av politiker, för att värna demokratin kan tänka, som just inget annat gör än att inte sitta i riksdagen och som sällan eller aldrig avhörs annat än under valkampanjer, då de oombedda dyker upp både här och där för att visa sitt intresse för samhällets alla funktioner. Och konstigt nog är det alltid ett pressuppbåd med vid varje dagis- och industribesök. Skillnaden här är att folk uttryckligen önskar det här besynnerliga statsskicket, som en koppling tillbaka till gångna tider och som ett uttryck för tradition och sedvänja. Men jag tror ingen dagisfröken har bett att Mona Sahlin eller Fredrik Reinfeldt skall komma dit och störa mitt i fruktstunden eller fikarasten, utan här dikteras besöken helt av politikernas behov att få synas i medierna. Jag menar, det är ju inte kungahuset som bett om all uppståndelse i samband med bröllop och annat, utan de spelar sina roller i ett av statsmakterna och andra intressenter hårt regisserat spel. För det lustiga är ju att det ofta är samma människor som pockar på kungligheternas medverkan för att skapa intresse kring Sverige och svenska företag vid utlandsresor och annat som ”i princip” motsätter sig samma kungligheters position.

Ja, man blir trött. Och vad skall tidningarna skriva om nu, efter Bröllopet? Om Sahlin och Reinfeldt? Nej, det verkar som om det säkraste kortet är att, som Håkan Holmberg, skriva om kungahuset, med en kritisk knorr. För då får man i alla fall fler läsare ån om man skriver om valet. Och som ett brev på posten kommer alltid argumentet att det blir så dyrt med apanage och anat. Är det någon som tror att en republik, med val vart fjärde år och med minst samma representation, skulle bli billigare? Nej, det är med kungahuset lite som det som jag tror var Winston Churchill som sa om demokratin eller parlamentarismen: Det är ett mycket uselt system, men det är det bästa vi hittills har kunnat hitta på. Men finns det inget annat att skriva om. Bröllopet var ju uttjatad redan i april och jag var väl inte den enda som inte iddes sitta och titta på när andra gifter sig.

Gudskelov finns det fotboll!

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Politik & samhälle

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s