Ord vs Ord

Så har då Sven-Otto Littorin framträtt i DN.
Och Lena Melin tjattrar vidare i sitt eget blad.

Det vore  faktiskt intressant att sitta på läktaren och beskåda detta spektakel, om det inte vore för att underhållningen tycks bli mer och mer enfaldig.

Efter det att ”the champ”, Sven-Otto, framträtt och kungjort att han vill inte vara med och slåss, under förevändning att han redan fått stryk på annat håll, kunde man tro att utmanaren, Lena, skulle låta nöja sig – men ack nej. Hon vet ju att det är hennes chans att få dela ut en snyting.

I ena ringhörnan står en tom pall, i den andra sitter hon otåligt och väntar på att få dela ut ett knock-out-slag. Publiken har fått veta att hon är hästsko i handsken, men likt en Ferdinand får hon sitta där och lukta på sina blommor. Visst; sekonderna, domarna och ett antal ”berusade” åskådare rusar omkring och får det att verka som om matchen kommer att bli av, men många i publiken har redan börjat resa sig för att se om inte det politiska livet har något annat att erbjuda än ett antal rallarsvingar. Men hon – Lena – vill inte lämna ringen än. Möjligheterna finns ju att Sven-Otto ramlar omkull och slår sig själv, och då kan ju faktiskt hon ta åt sig äran av att det var hon som indirekt förorsakade Sven–Ottos fall.

Hurra!  Hurra vad jag är bra!

P.S. Boxning är mig veterligen den enda ”sport” där det är förbjudet att slå under bältet.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s