Släktforskning

Tidevarv komma, tidevarv försvinna,
släkten följa släktens gång.

Häromdagen blev jag uppringd av en god vän som börjat släktforska. I sina strävanden att få ordning på genetiken hade han stött på en viss dam vid namn Sjöstedt. Förnamnet var än så länge okänt. Hennes ursprung skulle vara min hemstad. Övriga uppgifter tydde på att det skulle kunna handla om nära släkting till mig och i förlängningen skulle min släktforskande vän och jag kanske kunna vara släkt.
Den numera avlidna damens förflutna var väldokumenterat, men just därför blev det lite kittlande.
En kvinna som varit förlovad med en man i 8 år och som sedan fått se hela sitt liv läggas i ruiner, då hon och hennes tillkommande endast fick uppleva 2 månader av äktenskaplig lycka, och som sedan försvunnit under 30 år till en norrländsk stad – en sådan kvinna är nästan predestinerad för ett hemligt liv.

Efter viss närmare efterforskning kunde dock den gamla damen avföras ur min gode väns rullor; det osannolika kunde avföras, att hon under sin norrländska sejour skulle fött ett barn – en släkting till mig. Denna osannolikhet manifesterades dessutom av henne själv, då jag uppvaktade henne på hennes 80-årsdag och om hennes relationer till män under alla år i Norrland, varvid hon svarade:
“För mig finns bara en man, men det skall du veta att karlar är sig lika, om de så kommer från Söderhamn eller Uppsala.”


Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Kultur

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s