Monthly Archives: juni 2011

Glad midsommar

Får man bryta sommarstiltjen med en from önskan om en god midsommar?

Eftersom jag inte under skrivandet av detta har några större utsikter att få frågan besvarad, utgår jag ifrån att jag får det och låter den övre raden stå kvar.

En amerikansk vän skrev och hoppades att jag inte skulle delta i uråldriga riter med dans kring en majstång och liknande. Jag har kunnat lugna honom på den punkten. Redan som barn var jag starkt skeptisk till den sortens kollektiv leklusta och, vad värre är, självförnedring, som mycket midsommarfirande är. Som barn tvingades man att hoppa omkring i vit sjömanskostym i en säck (Kort förklaring: sjömanskostymen låg inte i säcken utan jag hade den på mig. Själv hoppade jag, iklädd denna för utelekar sällsynt olämpliga klädsel omkring i säcken, därtill nödd av föräldrar och andra vuxna – samma människor som sedan skulle klandra en för att jag fått gräsfläckar på de vita byxorna), en sysselsättning där själva grundidén var att det skulle vara komiskt när man drattade på öronen. Senare, högre upp i åren, kom alkoholen in i bilden. Inte för mig, naturligtvis, men för andra, har det berättats mig. Den var inte heller i nämnvärd grad bidragande till att upprätthålla konsumentens/midsommarfirarens goda rykte och anseende. Numera giver jag dessa midsommaryttingar en god dag, tar en snaps eller två till middagen och somnar lugnt och stilla till kommissarie Morse eller något annat lika sömngivande program.

Jag fasar nu för den sista upplagan av det kollektiva midsommarfirandet: på hemmet, angripen av olika demensproblem. Man förväntas åter uppskatta amatörer som spelar Små grodorna och Vi äro musikanter (fast de sannerligen inte är det) på dragspel. I värsta fall kan man rullas omkring runt stången i rullstolen av någon säkert välmenande person – en personal – som tror att ens innersta önskan är att åter få bete sig som en barnunge.

Jag vill redan nu meddela alla som kan tänkas vara vid sunda vätskor när den dagen kommer: Nej, detta är inte min önskan. Däremot kan jag säkert övertalas om att ta en kopp kaffe till, utan mjölk men med en sockerbit. Tack!

Man kan aldrig vara nog förutseende, en dag sitter man där, på Hemmet och läggs för natten vid fyratiden på eftermiddagen, så att personalen skall hinna lägga alla hjonen innan kvällspasset, om sådant finns, går på.

Nu skall jag försöka utverka någon liten sillsvans, som snapsförevändning, före midsommardagsmiddagen. Och sedan finns det säkert något nytt mord i anglosaxisk miljö att somna till.

Glad midsommar!

I övrigt gäller sommarstiltje.

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Kultur

Varför skola mänskor strida?

Jag såg en liten stund på partiledardebatten i dag och blev väl inte så där väldigt mycket klokare. Det jag såg var när Jan Björklund ställde frågor till Håkan Juholt som svarade med att ställa andra frågor till hr Björklund. Så där höll de på. Jag tyckte de klarade sig ganska bra alla jag hörde, för det är ju inte det intellektuella utbytet som är det som räknas utan hur många poäng den ena eller andra debattören tar, eller hur den ena eller andra hindrar sin motpart att ta poäng.

Jag har alltid trott att vi betalar riksdagsmännen och riksdagskvinnorna för att de skall sköta landet åt oss andra. Går det inte att göra utan att göra motståndaren så dum som möjligt? Får vi större förtroende för en partiledare om han täpper till käften på sin motståndare? Jag tror inte det. Alla minns väl – av dem som var med då, vill säga – hur Olof Palme inte bara knockade den sympatiske men lite norrländskt sävlige Torbjörn Fälldin i en slutdebatt eller vad det var i Scandinavium i Göteborg, utan bildligt talat sedan sparkade på honom när han låg. Resultatet blev att Fälldin fick alla sympatierna och vann valet. Efteråt har man ju sett att Palme inte var den gudomlighet som hans meningsfränder har velat göra honom till. Han skulle säkert ha blivit en tillgång i någon internationell organisation som FN, men Sverige blev för futtigt för honom, fick man intrycket av. Min mening är inte att ta heder och ära av Olof Palme, det vore bara enfaldigt att försöka, men tänk så skönt om all den intelligens han utan tvivel besatt kunde ha använts till något konstruktivt annat än att förminska sina motståndare med en giftig ironi som hans belackare avskydde men hans meningsfränder beundrade. Tänk om han, liksom naturligtvis hans motståndare, hade utgått ifrån att motståndarna vill väl och inte är ute efter att störta landet i elände? Tänk om man fick höra Fredrik Reinfeldt säga till, låt oss säga Fridolin: ”Det där låter väldigt förnuftigt. Det skall jag fundera på. Kan jag få återkomma när jag tänkt färdigt?” Och vice versa.

Skulle man inte få större förtroende för dem då? I stället blir det nu så att 50 procent av väljarnas representanter kör över de andra femtio procentens representanter, för det blir ju aldrig mer än precis över eller, som nu, under det där femtioprocentstrecket som regeringsföreträdarna når. Är det då demokrati att halva Sverige bestämmer hur hela Sverige skall styras? Och kom inte dragandes med ideologier, för dem hör vi bara talas om under valkampanjer, annars är det Makt som det hela kretsar kring.

Som det nu är får partier göra avsteg från sina hjärtefrågor för att få vara med och bestämma i andra. För hur trovärdig låter Andreas Carlgren när han nu talar sig varm för kärnkraften, som han tidigare avskydde så intensivt? Och hur helhjärtad kan Juholt vara i sitt fördömande av den när han vet att en stor del av fackföreningsrörelsen, som han är beroende av, vill ha den kvar?

Hoppande majoriteter låter väl inte så roligt och är det inte heller, men det har det goda med sig, att man i skilda frågor tvingas försöka finna samarbete över blockgränserna, att man får diskutera igenom frågorna lite mer affektbefriat.

Eller är jag för naiv?

I övrigt gäller sommarstiltje.

Lämna en kommentar

Filed under Medier, Politik & samhälle

Systembolagets sommartider

Vad är väl nu detta?*
Systembolagets sommartider ger vi dritten för Axel dricker fransk rosé ”på stället” och Daniel låter sig bjudas av vänner – där de bjuds – varför vårt behov av att veta när man bör hänga på låset är ytterst begränsat.

Detta gäller sommaren, men strax öppnar vi butiken igen – närmare bestämt den 10:e juli 2011.
Och flanerandet kommer sedan att åter verka i full styrka – utan Systembolagets inblandning.

Under tiden gäller Povel Ramels ord:

Jag kan hälsa till er från systemet
Dom tycker att kunderna är för ivriga där
Men en skylt skall nu mera lösa problemet
Drick inte ur flaskan här, nej…
Halsa dom därhemma
Så gör far och mor
Så gör faster Emma och lille fylle bror
Halsa dom i hagen i skog vid sjö och älv
Ja halsa var du vill men inte hos oss
Då får du hellre bränna själ

P.S. Varför använder vi oss av denna rubrik för att pålysa vårt uppehåll i vårt bloggande?
Jo, då vi konstaterat att ”Systembolagets öppettider” är den rubrik
som dragit till sig flest läsare i flanera.se:s historia. Sådana är de, våra läsare. Men säkert inte du.

* Under vår uppväxt fick vi nöja oss med en testbild under sommaren, och det har vi fan i mej inte mått illa av!

Lämna en kommentar

Filed under Kultur