Att visa sorg?

Jag vet inte om jag är radikalt avvikande – men jag känner inte sorg.
Jag känner vanmakt och vämjelse över det som inträffat.
Jag är i ett stadium av vredesmod och djup undran över vad som komma skall, samtidigt som jag känner stor respekt för statsminister Jens Stoltenberg.
Men sorg … sorg är för mig något ytterst personligt, något som jag känner när jag blir direkt berörd – när en nära anhörig dör … ett barn eller en nära vän.
Jag känner inte sorg bara för att  jag läser om människor som dött. Jag känner inte sorg när jag läser tidningarnas dödsannonser.
Sorg är något som, för mig, berör mig som enskild och därför, varken kan eller bör värderas av andra.
När det står ”Vår sorg är outgrundlig” – en icke ovanlig fras i dödsannonserna – då förstår jag och visar respekt för dessa, deras känslor.
Men …

Inga jämförelser – men jag har goda vänner som förlorat sitt barn. En outgrundlig händelse som jag förskräckts av, men samtidigt har jag märkt att den sorg som föräldrarna känner kan jag endast besvara med att lyssna, vara nära och vara allmänt behjälplig. Min sorg hjälper föga. Och än värre är då att försöka trösta.

Att ett trauma, som  t.ex. hastig, ond, bråd död, utmynnar i en kollektiv typ av sorg – det är förståeligt. Och jag har full respekt för människor som vill manifestera sin sorg, men när sedan någon börjar vifta med fingret och peka ut de som, i deras tycke, inte sörjer tillräckligt – då tycker jag att man kränker dessa individer. (Läs DN)

– – – –

Ungefär så har jag tänkt de senaste dagarna, när debatten startat huruvida statsminister ”sörjt” tillräckligt och huruvida han synts tillräckligt.

En outgrundlig händelse har inträffat i Norge. Vår statsminister har valt att lyssna, vara nära och allmänt behjälplig. Och för det skall han kritiseras?
(Observera att vår statsminister inte ”stannat kvar på landet”, eller ”gått på teatern” eller gjort andra klandervärda fadäser.)

Jag undrar om inte herr Wolodarski i DN , Malin Ullgren , Lena Mellin i AB och många andra till exempel borde se sig själv i spegeln och respektera andras uttryck för sorg.

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Medier

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s