Vad vi skriver om

En man i fjärran – är han på gång?

Axel har riktigt påpekat att jag är en lika god kålsupare som han när det gäller att låtsas vara ledarskribent (fast man undrar ju vilken tidning som skulle ta in våra inlägg!) Detta har jag delvis kommenterat.

Men vi skiljer oss åt i upplägget. Jag skriver helst om dumheterna som omger oss och då kan förstås undra varför. Troligen bottnar det i att jag anser att jag är ovanligt förnuftig och fri från just dumheter, vilket är en dumhet i sig. Axel försöker också förklara vari dumheterna består, vilket kan tänkas vara en överloppsgärning, för de dumma människor som gör dumheterna förstår inte det han skriver, för de är just dumma. Så man undrar vad meningen med allt detta skrivande egentligen är.

Jag tror att det är som med livet självt, det finns ingen riktig mening, men det är aldrig fel att göra det man tycker är kul. Och det är det vi gör här på bloggen.

Egentligen – eller ursprungligen – var bloggen tänkt att spegla de samtal vi fört undser våra promenader. Men sedan fick jag allt mer arbete som tog tid från promenerandet och sedan blev Axels höft otjänlig. Nu uppstår ytterligare ett problem. En medvandrare till har anmält sitt intresse – (se bilden ovan). Och det är klart att då blir det mer saker vi pratar om, nu när vi äntligen kan börja gå. Men det är bara det att det att det den tilltänkte inhopparen/gästflanören/medvandraren säger är sällan särskilt tryckbart. Dessutom kompliceras samtalet genom att den som är ytterst inte sällan missar vad de två bredvid honom säger, vilket vi tidigare beskrivit. Vår tanke är nu att den nye vandraren, de gånger han tillåts medvandra, åläggs att tala högt och tydligt samt att vi i fortsättningen vandrar enligt ett roterande schema, så att den som går längst till höger (eller vänster) flyttar inåt ett snäpp och den som går ytterst på andra sidan byter plats med honom. Sedan flyttar man en plats med jämna mellanrum under samtalets gång. Det gäller bara att finna på en lämplig periodicitet i själva positionsförflyttningarna.*

Men den dagen, den sorgen.

//DvS

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Lärdomar och fördomar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s