Vid vägs ände …

Vid dagens slut – de tycks bli mer frekventa ju äldre man blir – läser jag Hanne Kjöllers signerade ledarstick i DN. Den är intressant utifrån en utgångspunkt att hon belyser en annan aspekt av vad som menas med liv.
Det är speciellt en mening som jag lägger märke till i ledarsticket, där hon refererar till en numer pensionerad läkare som upplevt (o)möjligheten att hjälpa en dödsdömd godvän till ett ”värdigt” slut i den ena ändan , men å andra sidan konstaterar att: … numera kan det (livet) handla om att utföra sena aborter för att ett barn har läpp- och gomspalt. En abortsökande kvinna har laglig rätt till ingreppet och sjukvårdspersonalen skyldighet att utföra det.

Hans dubier berör.

En blogg förutsätts att man snabbt skall reagera på olika företeelser, men jag måste tillstå att jag känner en viss ambivalens inför ovan citerade faktum.

Det är OK att ”förkorta livet” i dess begynnelse, men dubierna växer tycks växa, ju längre vi lever.

Är det inte så att vi – de flesta – älskar livet, men samtidigt tycks förnekas rätten att bestämma när vi tycker att det (livet) inte har mer att tillföra?

Om detta skall Daniel och jag tala om på fredag.

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Kultur

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s