Modell 1490

Se in i Framtiden!

Nu är det inte bara vår. Det är även avtalstider! Huruvida dessa två företeelser kommer att gå hand i hand är väl osäkert, för redan har det vuxit upp vissa orosmoln på avtalshimlen. Sommarvikarierande sjuksköterskor anar en ny vår genom att gå ut och kräva högre grundlön än de som skall avlösas, samtidigt som lärarna kräver orealistiska 10.000 kronor mer i månaden  mest som en markering.

Det mest intressanta är kanske dock att svenskarna fått sig till livs ett tidigare ganska okänt begrepp – ”industriavtalet.

Tre saker kännetecknar Industriavtalet:

  • löneökningarna skall präglas av läget i den konkurrensutsatta exportsektorn.
  • industrins kostnader får inte öka mer än i jämförbara länder.
  • ett antal spelregler som skulle styra förhandlingar, medling och konflikter.

Gott och väl, om man ser allt på kort sikt. Men så kommer den här eviga frågan om att se saker på längre sikt.
Som en effekt av att Industriavtalet fått vara rådande på avtalsmarknaden så har ett antal tjänsteyrken kommit att släpa efter och tydliga tecken syns nu än klarare. Det är en ständig brist på sjuksköterskor, mycket beroende på att man tjänar bättre på att sitta i kassan på IKEA. Likaså kommer larmrapporter om att lärarhögskolarnas pulpeter står tomma, eftersom läraryrket är för dåligt betalt.

Vad beror nu allt detta på. Ja, kanske en anledning kan vara att båda dessa yrkeskategorier lider brist på intäkter. Den varuproducerande industrin kan räkna hem sina årliga intäkter ganska direkt, medan sjukvården inte har några sådana möjligheter. Deras verksamheter är skattefinansierade och därmed föremål för nedskärningar och besparingar. Och intäkterna visar sig först om kanske 20 år!
Men så länge sjukvårdens och skolans så kallade ”kostnader” inte betraktas som investeringar för framtiden och att löneavtalen måste underkasta sig ovan nämnda Industriavtalet, så kommer Sverige att likt en anorektiker att svälta sig långsamt till döds.

Enligt en italiensk munk, Luca Paciolo, tillika skapare av dubbel italiensk bokföring, så är människor att betrakta som kostnader. Läs lönekostnader, lönebikostnader och håll i er – utbildningskostnader! Luca Paciolo skapade denna modell på 1490-talet en modell som år 2012 fortfarande lever, i det vårt så omhuldade Industriavtal.

Noterat efter att ha läst DN:s ledare.

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Politik & samhälle

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s