Hade Picasso ställtid?

Vi bilar omkring i en Peugeot 206 här i Frankrike.
Vi har valt denna kompromiss eftersom de franska vägarna kan betyda allt mellan fyrfilig motorväg och gränder som får Västerlånggatan i Gamla stan i Stockholm att framstå som en aveny. Igår konstaterade vi att vår bil var välanpassad – vi åkte nämligen till Antibes.
Färden gick genom Tuolon där den fyrfiliga paradgatan ovanför hamnen har en stillastående fil för varutransporter, en snigelfil där bussar stannar var 100:e meter, samt två filer där resterande bilar får samsas – vilket de inte gör. Det handlar om ett chickenrace över cirka 2 kilometer. Mellan de kryssande bilarna susar ”les motos” – de på två hjul – samt les pietons, eller låt oss kalla dem ”de fredlösa”! Att passera staden kan ta mellan 20-minuter till dryga halvtimman.

Väl genom Tuolon vidtar cirka 15 mil fantastisk trefilig motorväg. Dock är tyvärr en fil blockerad av ”les camions”, stora som omkulvälta punkthus i Skärholmen , och hamnar man bakom en sådan bjässe kan man bli inlåst av övriga blådårar som susar fram i hastigheter kring 130-140 km i timmen.

Den tredje delen av resan in mot Antibes avryts var hundrade meter av nutidens modernitet för att få trafiken att stå stilla i en mer demokratisk ordning – en rondell ger ju alla stillastående samma förutsättning. (Inte undra på att rondellhundarna blev så populära).  Efter att med allas liv som insats, där körriktningsvisare används undantagsvis, (leken heter ”Gissa vart jag ska”), vidtar andra typer av köer … köer som succesivt övergår i mer permanent stillastående trafik – men nu föranledd av eviga rödljus.

Efter cirka tre timmars ödande i bilen får man så börja irra omkring bland enkelriktade gator, stillastående trafik på bakgator utan namn för att till sist hamna bakom en sopbil i Vielle Ville. Saken blir inte bättre av att sopgubbarna tappar en låda med tomma vinflaskor vars splitter täcker gatan . Utrymmet mellan husvägg och sopbil kunde uppskattas till cirka 150 centimeter, och efter  tio minuters långt övervägande offrade vi höger backspegel.

Väl framkommen till resans mål – Picassomuséet i Villa Grimaldi – kunde vi sedan gå in och åtnjuta det verkliga kaoset … Picassos!

Men om man skall kunna njuta av Pabblo Picasso stå bör man nog ha en cirka fyra timmars ”ställtid”, allt enligt Bodil Jönsson, och inte fyra timmars trafikkaos.

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Kultur

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s