Avskedssymfonin

Vad tänker han i sin himmel?

Igår fick jag mig tillsänt, via Daniel, en ödesmättad fil.
http://www.mefeedia.com/watch/53540378

När jag tittade och lyssnade på ovanstående länk, så kom jag att tänka på en av Haydns symfonier – symfonin där en efter en av orkestermedlemmarna troppar av, och om jag inte minns fel så var det för att symbolisera den stundande sommarens frihet. (Jag vet inte om orkestermedlemmarna hos furst Esterházy hade semester, men i alla händelser skrev Haydn stycket som en liten vink till sin herre om hur viktig den konstnärliga friheten var.)
Det var därför lätt att associera till samma maktförhållande, om människors behov av frihet, när jag lyssnade till den förmedlade länken, fast då med inverterade värden. I stället för att en och en lämnade orkestern hos furst Esterházy, så byggdes orkestern upp i det senare fallet.När jag lyssnade till musiken, så fick jag känslan av de församlade människorna på torget utstrålade en önskan om en ökad frihet – en frihet, fjärran från den koloss till överbyggnad som det nya EU utgör . Man får aldrig glömma att EU är en organisation som skapats av människor – allt är människors verk , även om man ibland bibringas uppfattning av politikerna att det handlar om osynliga krafter som ställt till dagens elände.

Det talas faktiskt en hel del om det demokratiska underskottet inom EU, och faktum är att den känslan väcks när man ser hur Beethovens An die Freunde växer upp ”underifrån”. En enskild bas lägger grunden för det, som så småningom skall växa till en gigantisk manifestation. Man riktigt ser (hör) hur alla församlade på torget instämmer i budskapet ”An die Freunde” – EU som ett fredprojekt – samtidigt som  Beethovens toner  utmynnar i en outtalad protest mot det ekonomiska experimentet, som håller på att föröda en god tanke.

Annonser

1 kommentar

Filed under Kultur

One response to “Avskedssymfonin

  1. Daniel von Sydow

    Axel!
    Du har pekat på samma sak som jag har tänkt på. Men innan jag kommer dit vill jag som den besserwisser jag är påpeka att stycket heter An die Freude – Till glädjen, inte Till vännerna.
    Men min association var densamma som jag får när jag ser beridna högvakten: om det är till sådant här som försvarsanslaget går, så är jag benägen att betala något litet mer i skatt till försvaret. Men allt det där andra, med Gripenplan som inte kan uppdateras och urmodig utrustning och ett försvar som till stor del består av hemvärnet, det kan jag undvara.
    Så om alla de tokmånga miljarder som går till EU-administration av olika slag kunde gå till sådant här i stället, kultur för EU-medborgare, så skulle jag bli mer EU-positiv. Men så långt som till att bli EMU-positiv kommer jag nog aldrig.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s