Ett halvt ark papper

Så har då svenska folket begåvats med ytterligare ett halvt ark papper papper.

När jag läser herr Reinfeldts inlägg på DN:s debattsida denna morgon så ser jag bilden av Sveriges statsminister gå omkring i Rosenbad och memorera de senaste åtta åren som passerat, sedan Alliansen bildades. I sin vandring i ett tomt regeringskansli ser jag honom hur han söker påminna sig om vissa saker som hänt under alla dessa år.
”I valet 2006 fick vi väljarnas förtroende att bilda Sveriges första majoritetsregering sedan 1982. Genom sänkt skatt och förändringar i ersättningssystemen har vi stärkt drivkrafterna till arbete och breddat vägarna tillbaka till arbetsmarknaden.”
Och vidare.
”2010 vann vi på nytt väljarnas förtroende att styra Sverige. I en orolig tid lovade vi att ta ansvar för Sveriges välfärd och offentliga finanser.”

Men nu hägrar nya tider – antagligen lika oroliga – och han känner sig ensam och vilsen. Han ser sig själv i spegeln och säger: Fredrik – ryck upp dig!
Han fattar pennan och skriver: Jag tackar ja till Annie Lööfs inbjudan.*

För att alludera till August Strindbergs lilla novelette:

Sedan stod där intet mer! Stoft slutade det med; och det gör det.
  Men han tog solpapperet, kysste det och skickade det till DN.debatt.
  På några få minuter hade han genomlevat åtta år av sitt liv.
  Han var icke böjd, när han gick ut; han bar tvärtom sitt huvud högt, som en lycklig och stolt människa, ty han kände att han dock ägt det skönaste.
  Hur många arma, som aldrig fått det!

 

* SvD

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Kultur

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s