Jag – en EU-medborgare?

images-1

I morse läste jag en intressant kolumn författad av SvD-medarbetaren Ola Wong, som inspirerade till att fundera över frågan:
Jag – en EU-medborgare?

Jag har under många år funderat över det demokratisk underskottet vad gäller representationen i Europaparlamentet.
Först och främst handlar det om att förstå hur EU fungerar och vilka är det som styr egentligen. Frågor om Ministerrådet, EU-kommissionen, EU-parlamentet, Barossos och Rumpnissens –vad han nu heter … ja, sammantaget, vad har de för inflytande på vårt dagliga liv?
Min och alla andra medborgares bidrag är att rösta och vi var 45% av de röstberättigade som deltog senast år 2009. Detta kan jämföras med valdeltagandet i det allmänna valet till riksdagen – 85%. Man kan nästan få intrycket av att vi uppfattar riksdagsvalet dubbelt så betydelsefullt som valet till EU-parlamentet. Och är det så att vi springer till valurnorna vid riksdagsvalen i tron att vi deltar i en demokratisk process?
Att undersöka vikten mellan de olika församlingarna är naturligtvis en omöjlighet, varför jag ställde min fråga till RUT – (riksdagens utredningstjänst).
Jag skrev: Har försökt läsa in mig på balansen mellan det svenska och det europeiska parlamentet. Finns någon viktning gjord om inflytandet av resp. parlaments beslut/lagstiftning? Förenklat – hur stor del av alla fattade beslut/lagstiftning avgörs i Sveriges
Och svar – det fick jag!* (se nedan)

Som ni förstår så är det en omöjlighet att studera in allt material, men mina ögon fastnade på en specifik kvantitativ studie avseende EU:s påverkan på nationell rätt och som gällde tyska förhållanden. Slutsatsen av jämförelsen är att 84% (!) av den totala författningsmassan kom från Bryssel, medan bara 16% (!) hade sitt ursprung i Berlin. Och om metoden  applicerades på svenska skulle förhållandet mellan  EU-rättsakter och svensk lag var 62.1% gentemot 37.9%.

Jag skall naturligtvis inte föregripa dig – du som läsare av nedanstående information – din analys och slutledning, men som några ord på vägen vill jag vidarebefordra Tage Danielssons visdom:

Med en åsikt man har är det föga bevänt
om den delas av mindre än 50 %.

*I Eur-lex, EU:s ingång till EU-rätten finns statistik över EU:s lagstiftning. Där kan du se hur stor andel av lagstiftningen som Europaparlamentet är medbeslutande till:http://eur-lex.europa.eu/Stats.do?context=legislative&ihmlang=sv <http://eur-lex.europa.eu/Stats.do?context=legislative&amp;ihmlang=sv> Europaparlamentets har också en hel del egen statistik (eng):http://www.europarl.europa.eu/sed/statistics.do <http://www.europarl.europa.eu/sed/statistics.do> Det finns några studier där man har försökt att ta reda på hur stor andel av svensk lagstiftning som härrör från EU. Se till exempel sidorna 20-38 i följande rapport från Svenska institutet för europapolitiska studier (pdf): http://www.sieps.se/sites/default/files/2012_2op.pdf <http://www.sieps.se/sites/default/files/2012_2op.pdf> I rapporten refereras till några studier som gjorts tidigare. Dessa finns tillgängliga via nätet eller biblioteket.


					
Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Politik & samhälle

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s