Vad ska vi med sanningen till när vi har massmedier?

images-3

Jag har inte en susning om vad som är sant och inte, men jag ger heller inte sken av att göra det.

Vi satt på Fågelsången och diskuterade allt mellan liv och död, och även det som inkluderade dessa båda motpoler. Då uppstod det som är någon sorts röd tråd i våra samtal: tankehoppet. Jag frågade Axel om han hört något om det som runnit som kryptext nedtill på TV4 News nyhetssändningar tidigare på eftermiddagen, nämligen att Danmark åter börjat fundera  på att köpa Jas Gripen. ”Nej, vaddå?” blev Axels svar. Jag sa att jag tänkte mig att de politiskt korrekta nu skall få möjlighet att känna sig moraliskt korrekta. För det är ju så att de riktigt moraliska grupperna inte nöjer sig med en moral utan de har sådan i dubbel uppsättning. De skulle utan vidare acceptera att Danmark – eller vilket annat land än Sverige, om ens Sverige – köpte stridsflygplan från USA, England eller Frankrike, för från de hållen kan man inte tänka sig annat än mutor och annat, eftersom inga sådana affärer genomförs utan skumraskbakgrund. Men att Sverige, som då är lite finare än alla andra länder, skulle använda sig av samma metoder som konkurrenterna, det anses i de politiskt korrekta kretsarna som otänkbart. Och framför allt fult.

Jag nöjde mig med beskedet att Axel inte hade hört något eftersom jag inte tillmäter massmedier så särskilt mycket trovärdighet, något som bekräftades när jag kom hem och jag såg en likadan kryptext som meddelade publiken att Håkan Juholt skulle få nya uppgifter.

På det ovanligt informationsrika Fågelsången fick jag samtidigt också höra att stadens enda dagstidning gjort sig av med sin enda kvarvarande språkvårdare (en halvtidstjänst) och i samma veva gått ned i format med 8 sidor. Detta skulle vara en följd av UNT:s strategi  att i ökande utsträckning varit att vara en tidning, skriven av allt äldre journalister (eftersom inga unga anställs) för en allt äldre läsekrets, eftersom den målgrupp som eftersträvas, studenter och yngre, inte existerar. Det hade jag lättare att tro på, för det var ett tag sedan jag lämnade tron att information och kvalitet var primära inslag i en dagstidnings förpliktelser.

Under kvällens TV 4-nyheter sades sedan inget mer om de danska Jas-planerna. Och inget om att Juholts anseende skulle ha återupprättats. Men i dagens UNT spreds Danmarksnyheterna igen, som en TT-notis på ekonomisidan. Tänk om det är sant? Då måste det betyda att också Danmark är så höjt över alla misstankar om ekonomiska oegentligheter att svenska massmedier ger affärsplanerna  tillstånd att genomföras.

Eller handlar det mer om vårt eget tilltroende till massmedierna? Att vi läser och lyssnar så slarvigt eftersom vi ändå inte tror på vad de skriver och utbasunerar? Det ligger i farans riktning, eftersom massmediernas anseende hos allmänheten konsekvent och under lång tid sjunkit. Och varför har detta skett?  Det kanske är så att förtroende måste förtjänas genom satsning på kvalitet och inte på tomma gester om satsningar på webb-tv och nättidning, som alla parter vet inte kan kan bli lönsamma.

Som sagt, vad kan man veta som mediekonsument? Och vad vet medieföretagen om vad deras konsumenter tycker? Det kanske vore dags för ett samtal parterna emellan, så att inte mediebolagen gör sitt jobb, baserat på gissningar om vad konsumenterna är intresserade av, och läsarna inte skall behöva gissa att medierna innehåller något som kan vara av värde. Insikter måste väga tyngre än åsikter.

Men vi fick i alla fall wienersemlor till kaffet. Det var gott.

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Medier, Politik & samhälle

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s