De hundra dagarna

imagesDe hundra dagarna – lär kanske försvinna in i historiens mörker. Men det är inte utan att jag ibland funderar … skall historien gå igen, fast nu i en något mer modern tappning?
De hundra dagarna stammar från perioden mellan 20 mars och 28 juni 1815, då Napoleon Bonaparte återvände till Paris från Elba dit han förvisats året innan. Vägen tillbaka till Paris bär fortfarande hans namn, Route Napoléon, men bara några månader senare slutade hans dagar som fransk kejsare i slaget vid Waterloo.

Men när jag idag skriver om ”de hundra dagarna”, så är det inte många som associerar till Napoleon, utan kanske fastmer till en självutnämnd fältherre, vid namn Gustav Fridolin.
Och visst är likheten med tidigare historia påtaglig.
Herr Fridolin är, efter att ha tagits till nåder av sina närmaste, på väg, (route Fridolin?) mot den kungliga svenska huvudstaden för att besätta sitt tidigare ämbete. Därstädes har han, trots alla spekulationer, fått förnyat förtroende av herr Löfven, vilket kan förvåna. Naturligt hade kanske varit att sätta herr Fridolin på en annan taburett och därmed immunisera honom vad gäller det Waterloo som hägrar.

Varför tror jag nu att historien går igen?
Ja, det är inte utan att det finns analogier mellan Napoleons och Fridolins fälttåg allra helst när jag läser ett inlägg på SR:s Opinionssida.

Det handlar nu definitivt inte om någon fåvitsk jungfrus som tittar i kristallkulan, utan här handlar det om en mycket närvarande person som iakttar verkligheten.
Läs hennes, Ann Heberleins skärskådande artikel, och begrunda.

Om jag vore Gustav Fridolin och med en viss historisk insikt i bagaget, så skulle jag knacka på statsministerns dörr och be om ett något mera lättskött pastorat – innan Waterloo!

 

 

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Kultur

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s