Framtiden – en ättestupa?

Unknown.jpeg

I en artikel i senaste utgåvan av tidningen Fokus, kan man läsa i en artikel om framtiden – om allas vår framtid. Det handlar om åldringsvården. Skrämmande läsning är väl bara förnamnet.

Parentetiskt påminner jag mig, vid läsning av artikeln, ett uttryck som min legendariske chef, Bertel Tingström, tillika framstående numismatiker och 10.000-kronorsfrågevinnare, använde sig av vid ett tillfälle då han bedömde en förhoppningsfull försäkringskunds samlade slantar:
– Det här ingen myntsamling – det här en samling mynt!

Så kan man också se på åldringsvården. Det handlar om samma sak men med en individuell bedömning. Och en strikt skiljelinje.
Om du är under 65 år och i behov av vård så har du rätt till goda levnadsvillkor, men om du är över 65 så har du rätt till skälig levnadsnivå.
I socialtjänstlagen förekommer alltså begreppet skälig, medan lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, då heter måttstocken goda.
Så om du vill få god omsorg – bli då funktionshindrad före 65!

Min fundering kanske blir mer av filosofisk art, men innehåller ändå viss relevans.
Hur kan man i lagar använda sig av ett så värdeladdade ord som ”skälig” och ”god”?
Är det möjligt att det sitter en socialsekreterare som har tolkningsföreträde av begreppen.
En vår tids ättestupa?

Som sagt är vårdbehövande att likställa med en myntsamling eller är vi snart där att vi all kommer att betraktas som en samling mynt?

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Kultur

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s