Monthly Archives: juni 2017

Come what May*

*Come what may kan ungefärligen tolkas som;
det får bli som det blir.

 

Så har då Brexitförhandlingarna startat. Ett år efter att ansökan om uteslutning lämnats in och tiden därför hastar. Under tiden har Theresa May lyckat med två grava felbedömningar. Först var hon övertygad om att England skulle bli kvar i den europeiska gemenskapen. När så inte blev fallet såg hon möjligheten att rycka åt sig makten bland tories, byta fot och förhandla om något vars omfattning hon egentligen inte förstod vad det handlade om. Hennes företrädare, herr Cameron, hade inte han heller den insikten, men han fick inte ens chansen att visa vad han kunde – eller rättare sagt vad han inte kunde. För att få mandat för sin numera hårda linje ställde så tant Theresa  till med än större oreda genom att skaffa sig eget mandat och att hon blivit vald till att sköta Brexitförhandlingarna … Med känt resultat.
Och nu sitter Tant May där med Svarte Petter på hand.
När jag försöker förstå vad som händer i Bryssel och och på andra sidan kanalen,, kan jag inte annat se än parallellen till vad som i psykologin kallas självskadebeteende – ett beteende som utmärks av man avsiktligt och upprepade gånger utsätter sig för destruktiva handlingar. Och i  botten ligger antagligen en känsla av ”mission Impossible”. Annat kan man inte tolka tant May inlindade utsaga om att ”Inget avtal bättre än ett dåligt.”

                                                     Come what may?

Eller är det redan klart att det är Mayday! Mayday! Som gäller?

Lämna en kommentar

Filed under Kultur

Trumpty Dumpty?

images.jpeg

Den kinesiska muren
Hadrianus mur
Berlinmuren

Se där ett antal fysiska hinder som alla tjänat ut. Murarna uppfördes huvudsakligen för att skydda från något fasansfullt – reellt eller uppdiktat.
Till dessa murar vallfärdar nu miljontals människor varenda år för att imponeras samtidigt som man ler lite i mjugg, ty historiens vingslag har sopat bort alla dessa faror men kvar står kulisserna.

Är det kanske det, som driver Amerikas president att bygga den nu så famösa muren vs Mexico – en dröm om att hans namn skall förevigas för kommande turistströmmar. Visserligen har han en egen pinne i New York i form av ett Trump Tower, men likt jätten Glufs-Glufs är han omättlig. Han skall enligt egen utsago låta uppföra en ”ogenomtränglig, fysisk, lång, kraftfull, vacker, gränsmur.” Och inte nog med det – han vill göra sig odödlig.
Kanske det börjar bli dags att redigera barnramsan om ett annat ägghuvud:

Trumpty Dumpty sat on a wall,
Trumpty Dumpty had a great fall;
All the king’s horses and all the king’s men
Couldn’t put Trumpty together again.

Lämna en kommentar

Filed under Kultur