Det är inte ens fel att två träta – det är inte ens fel … men?

Unknown
Låt säga att jag är sportintresserad och vill därför läsa om en fotbollsmatch mellan Hammarby och Djurgården.
Efter matchen utbröt ett veritabelt slagsmål mellan s.k. anhängare och ytterligare polisresurser kallas in. Kombattanterna drar sig från arenan, men likt, i Olle Adolphssons visa om det stora slagsmålet på Tegelbacken, så kokar ilskan vidare, för att så småningom dö ut. Men fröet är sått för ”framtida segrar”.
Och nu undrar jag om vi inlett en ny såningstid?

Som idrottsintresserad och inte varande på plats, så får jag mig till livs stora bildsatta reportage av slöddrets framfart. Själva matchen får jag möjligen del av via tidningarnas resultatbarometrar.
Bilden är varken ny eller särskilt unik för idrotten; det är så här jag upplever politiken också – sakinnehållet skyms hela tiden av kringhändelserna. Som nu senast. En politikers omdömeslösa handlade skymmer den viktiga frågan om politikens förhållande till medierna –  men ursäkta.
Partierna må känna sig åsidosatta av mediabevakningen, men har inte pressen ett eget ansvar för den uppkomna bevakningen av ett mycket allvarligare problem än att beskriva politikens huliganism.

Unknown-1

Sagt av Alf Martin, Sveriges Radios Londonkorrespondent 1945-73.
Pressens primära uppgift tycks vara att skilja agnarna från vetet och sedan publicera agnarna.

 

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s