Onödigt resande?

images
Häpnadsväckande uttalande var ordet – i alla fall för att komma från en av Sveriges mer välrenommerade akademiska institutioner.
Som vanligt fick jag min dagliga morgondos av klimatsmart miljötänkande via Morgonekot, denna gång förmedlad av en representant, med ansvar för miljöfrågor, för ovan antydda institution.

Många idéer luftades(sic!) om hur man tänkte och naturligtvis kom tankarna in på hur man skulle begränsa sitt flygande. Men samtidigt betonades hur viktigt det var med de personliga mötena, forskare emellan. Men sen kom det – uttalandet:

Vi har nu börjat titta på alla onödiga resor! (min kurs.)

Har denna välrenommerade institution företagit onödiga resor?
Jag baxnar!

Annonser

När tiden står stilla

Unknown-1

Det är många som ringer nu!

Jag är lite irriterad. Gissa varför?

………bolaget jobbar ständigt med att förbättra oss och vill därför att du deltar i vår kundundersökning. Den tar endast någon minut. Om du vill bli uppringd – tryck 1 . Om du inte vill bli uppringd, tryck 2. 
Du får nu 7 alternativ … …

Känns situationen igen?

Du trycker på siffran som du tycker verkar troligast, varpå rösten kommer igen:
… … det är många som ringer nu, men ditt samtal ställs i kö … ditt könummer är nummer 37 – förväntad kötid är 42 minuter … …
och en 1 minut senare
… ditt nummer är – – 37, men du behåller din plats i kön.
5 minuter senare
… ditt nummer är – – 34, men du behåller din plats i kön.
Efter 20 minuter inser jag att det finns andra saker att göra!

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

Så här vill jag bli bemött nästa gång när jag ringer:

Tack för ditt samtal. Många ringer nu, men vi ringer upp dig om 5 minuter om det passar.
Om tiden inte passar, välj tid när vi skall ringa dig.

Det är vad jag kallar jag förbättring!
Finns det något företag som nappar?

 

Med ett öga rött

images-1

Ja, jag vet att jag är tidigt ute, men jag kan inte sitta tyst i denna apokalypsdebatt som startat. En 16-åring är nominerad till Nobels fredspris, 1000-tals ungdomar demonstrerar – alternativt – skolskolkar. Jag sitter här på min kammare och vet att jag skriker ut i öknen i vetskap om att folk dricker sig otörstiga i PK-oaserna, samtidigt som jag söker bilda mig kunskap.
Om det nu är som demonstranterna vet – eller tror sig veta – varför sitter man inte då på skolbänken och förkovrar sig istället för att skolka.
Med all respekt för ungdomlig iver, så vänder jag mig primärt mot vårt massmediala samhälle, som fått för sig att känslor säljer och därför bevakar vetenskapen  med ett halvt öga.
Ett krokodilöga?

Come what May

Jag har blivit nyhetsnarkoman.
Till och med på nätterna.

Morgon ekot, P1-morgon, dagstidningar, Lunchekot, Rapport, Aktuellt, sena Rapport, kvällsekot …

Ibland får jag för mig att ingen är så uppdaterad som jag, men så träffar jag vänner som frågar: Hörde du? … såg du? … och då förstår jag att det finns hur mycket nyheter som helst. Och ju mer jag vet, desto mer vet jag hur lite jag vet.

Att vara nyhetsnarkoman är nästintill ett traumatiskt tillstånd. Ibland känns det som om jag hällt ut 5-6 pussel på bordet men försöker ändå lägga bitarna på plats och ge skenet av en enhetlig bild. Som till exempel nu, då jag har fått för mig att jag skall lägga ihop pusslet ”Brexit”, men märker snart att jag hittat bitar som tillhör andra pussel med namn som Tories, Labour, EU, Nordirland, för att inte tala om de flesta bitarna som tillhör ett jättepusslet ”May”. Och så känner jag mig stressad – jag måste ju bli klar till den 29 mars.

Och så; plötsligt kommer jag till insikt och ställer mig frågan:

Varför skall jag sitta här och pussla? Vad har jag med Brexit att göra? Jag kan ju i alla fall inte påverka någonting. Come what May är ju det som gäller.

Ibland undrar jag hur man levde för sisådär 125 år sedan?
Ingen radio, ingen TV, knappast några tidningar – än mindre – inget nät, men framför all … ingen abstinens!

Det som stort sker

Unknown-1

En bild från den tiden då man kunde sitta i solen utan någon Januariöverenskommelse.

Det som stort sker – sker tyst.
Men så i går, blåstes en punkt i Januariöverenskommelsen upp till väldiga dimensioner och för det fordrades åtminstone en finansmarknads- och bostadsminister tillika biträdande finansminister.
I gårdagens luncheko, (cirka 15 minuter in i programmet), började Per Bolund  sin kampanj inför stundande val av nytt språkrör i MP, genom att sprida solsken över de svenska villaägarna. ”Svensken skall kunna förverkliga drömmen om att sitta i solskenet och dricka sitt kaffe”.
Fantastiskt! Men vad handlar det om?
Jo, svenska folket har fått förtroende att bygga en veranda utan byggnadstillstånd där han/hon kan sitta och njuta av sitt kaffe.
Det är stort, men det mest märkliga var att Bolund såg detta beslut som att nu ”checkar vi av Januariöverenskommelsen punkt efter punkt och det här är den första punkten – nu startar vi och levererar!”

Visst är det fint med politiker som levererar!

Tänk så fel det kan bli

images-1

Uppflyga orden …

Upp flyga orden, tanken stilla står, ord utan tanke aldrig himlen når.
Två  flygplan av modell Boeing 737 max 8 störtar och totalt har 346 personer omkommit. Den senaste olyckan drabbade 157 personer.
I det läget uttalar sig chefen för sektionen för flygbolag på Transportstyrelsen, Staffan Söderberg med tröstens ord.
– Flygplanet är säkert att flyga med.

Se där! Åter en representant för Transportstyrelsen som ger utlopp för vad man kan förvänta sig från det hållet.
Och han fortsätter: De (flygbolagen) gör verkligen sitt yttersta för att säkerställa fullgod flygsäkerhet så det känner vi oss trygga med.
Detta gällde tydligen inte Lion Air och Ethiopian Airlines  .
Tänk så fel det kan bli! … igen och igen och igen när representanter från Transportstyrelsen yttrar sig.

Sverige – en demokrati?

Unknown-1.jpegDet är en stor tugga – jag vet!
Men börjar vi inte närma oss en smärtgräns vad gäller Sverige, som ett konstitutionellt  U-land?
Alltsedan vi gick över till ett enkammarssystem 1971 har vi inrättat en riksdag som kommit att bli ett knapptryckarkompani. Läs Anne Marie Pålsson.
Så här styrs Sverige idag:

  • Vi röstar – dvs – vi avhänder oss makten till ett antal personer – utsedda av makthungriga partier –  som vi tror skall representera oss.
  • Sedan gör ett antal självutnämnda personer från några partier upp om regeringsmakten.
  • Regeringsmakten utövas sedan av statsministern, som i realiteten regerar över finansministern. Det skrivs propositioner, som pliktskyldigast, i bästa fall  går via Lagrådet för yttrande, men som med enkelhet körs över av ”knapptryckarkompaniet”.

Inga kontrollstationer, ingen beredning – departementspromemorier får duga  – ingen revision av beslut – Riksrevisionen får reagera först sedan beslut är tagna – och framför allt – ingen författningsdomstol.

Innan 1971 hade vi i alla fall en släpande majoritet i form av en första-kammare. Men nu ligger fältet fritt. Även för grundlagsändringar.
Vi bröstar oss för formuleringen att grundlagsändring innefattar två likadana beslut och att det hålls ett riksdagsval mellan de två besluten, men i själva verket kan grundlagsändringar ske utan någon som helst debatt. Propositioner läggs fram angående grundlagsändringar som är så komplexa och osexiga, så att de inte ens tangerar begreppet valfläsk. Inte ett ord, men valboskapen gör sitt – dvs röstar med fötterna – och sedan samlas den nya riksdagen och fattar samma beslut. Helt enligt grundlagens anda. Två likalydande beslut och ett mellanliggande val.

Handen på hjärtat. Hur många grundlagsbeslut fattades i det senaste valet.

”Grundlag – Vaddå?”

För dig som vill känna dig leva i ett demokratiskt samhälle – läs här,
och ställ sedan krav på en författningsdomstol. En garant för vår s.k. demokrati.

 

Nej makt!

images-2

Fasten your seat belts!

Jag måste få återvända till min tidigare blogg om nonchalans.
En läsare reagerade på en skrivning som jag hade, där jag menade att begreppet nonchalans hade en synonym – maktfullkomlig – men läsaren i det här fallet tolkade i stället nonchalans som – brist på makt!
Efter en stunds reflekterande uppfattar jag kommentaren inte bara som intressant utan faktiskt även kan ses som en förklaring till våra statsråds sätt att agera.
De har i fråga efter fråga börjat inse att deras makt är begränsad. De är i händerna på inflytelserika grupperingar. Det kan handla om banker, näringslivsföreträdare,  fackföreningar, PK-ister, lobbyister osv. osv.
Exempelvis – när det nu gäller Sälenflygplatsen så är det alldeles uppenbart att det handlar om Skistar, som äger kringliggande skidanläggningar, och deras inflytande.  Men för ministrar att tillstå detta faktum, skulle naturligtvis underminera deras auktoritet och blottlägga deras ofullkomlighet.
Till sitt försvar kan möjligen anföras att den korrekta informationen om projektet ”Sälens flygplats”, som dömts ut av inkallad konsult som bedömde projektet som ”extremt olönsamt” aldrig nådde berörda ministrar. Men kanske även detta faktum belyser statsrådens brist på makt  … och auktoritet.

Men så kommer kanske det mest allvarliga: Är man utan makt så känner man naturligtvis inget ansvar!
Nej, svaret på denna belägenhet har blivit att skicka fram medieutbildade tjänsteandar, som har NEJ ansvar.

 

Nej ansvar

 

Unknown-2.jpegUnknown-3.jpegUnknown-1.jpeg

– Nej inte jag!

Igår var jag riktigt upprörd och som vanligt fanns ingen som kunde dämpa min hetta, dock i hopp om att jag skulle svalna för egen maskin.
Men ack nej!
Gårdagens inlägg gjorde att jag läste SvD:s artikel ytterligare en gång denna morgon – och strax var blodtrycket på topp. Denna gång gällde det ansvarstagande.
Sex raka frågor som behövde ett svar.

Igår talade jag om nonchalansen hos våra styrande. Denna gång gäller det ansvarstagande – eller fastmer brist på ansvarstagande.
Men så här gör, i det här fallet, grabbarna när de gräver djupt i sandlådan.
Läs följande citat ur SvD-artikeln.

Dåvarande näringsminister Mikael Damberg hänvisar frågan vidare till Ibrahim Baylan, som tillträdde på näringsministerposten efter regeringsbildningen i januari. Även infrastrukturminister Tomas Eneroth hänvisar till Baylan.

Förstår inte våra ministrar att det handlar inte om en sakfråga, som är sjuk i sig själv, utan om tilliten till politiker.

Jag kan inte annat än känna igen ett barns uttryck för när man inte vill ta på sig skulden.
– NEJ ansvar!

Lär känna begreppet nonchalans

Skärmavbild 2019-03-08 kl. 12.04.53.png

Det är bara att välja, Isabella …

 

Unknown-1.jpegI gårdagens blogg använde jag ord som kändes överilade. Jag använde ord som ”nonchalans, inkompetens, maktfullkomlighet och mygel på högsta nivå”.Men när jag läser dagen SvD känns orden som mer än genomtänkta.

REGERINGEN VILL INTE SVARA PÅ FRÅGOR OM INVESTERINGEN enl dagens SvD.

Klimat- och miljöminister Isabella Lövin och näringsminister Ibrahim Baylan fick sex mycket  relevanta  frågor angående  statens del i Sälens flygplats.
Ibrahim Baylan svarade via sin presskontakt följande floskel: ”Besöksnäringen är en viktig näring för Sverige där Dalarna är den fjärde vanligaste besöksdestinationen”.
Huruvida det skulle vara svaret på frågan varför man anlägger en ny flygplats, cirka 13 mil från Mora flygplats, så handlar det antagligen om mygel och/eller inkompetens.

Men så när man kommer till klimat- och miljöminister Isabella Lövin, då brister mitt politikerförakt ut i full blom. Hennes presskontakt låter meddela att Lövin vill inte kommentera regeringens ”infrastruktursfrågor.

”Vill inte kommentera”?
Vilken nonchalans – vilket förakt för väljarna!
Återigen en minister som betraktar skattepengar som ”sina egna”.
”Vad jag gör med era pengar har ni inte med att göra” var hennes svar i raka ordalag.

Den här damen har, i mina ögon, för all framtid diskvalificerat sig som politiker och bör plocka med sig sitt pick och pack och lämna regeringen. Dessutom kan hon ju, vid samma tillfälle, låta sin  presskontakt, Jakop Lundgren, bära väskorna.

Läs nedan de frågor som SvD ställde och som ministrarna vägrar att svara på:

▪ Övervägde den rödgröna regeringen att avbryta alliansregeringens investeringsbidrag till Sälens flygplats?

▪ Vad för samhällsekonomiska effekter förväntas nås genom det statliga stödet?

▪ Varför statligt stöd i Sälen, som är Skandinaviens största skidområde mätt i skiddagar?

▪ Varför avbröts arbetet med Trafikverkets samlade effektbedömning på flygplatsprojektet? Varför ansågs en sådan inte längre behövas?

▪ Hur vanligt är det att staten går in och stöttar privata och marknadsledande företag på det här sättet? Finns det inte en risk att konkurrensen förvrids?

▪ Regeringen uppger sig vilja minska flygandet och återinför flygskatten. Hur väl rimmar statsstödet för flygplatsen i Sälen med regeringens övriga klimatambitioner?