En valfråga

Alltsedan den 1 januari 2019 har diskussionen kring Public Service blossat upp. Dessförinnan – beslutet togs i november 2018 – var det tyst som i graven.


Hux flux beslutades att avgiften om 1% av den beskattningsbara inkomsten skulle debiteras samtliga medborgare – dock max 1300 kronor per person.
Fakta finns att hämta här.
I vanlig ordning fick svensken det serverat som ett faktum utan någon vidare debatt. Och för att ge legitimitet åt beslutet underströks att samtliga partier var eniga om beslutet. Men tydligen var inte medborgarna lika eniga med sina partier eftersom diskussionen kommit igång, först efter att beslutet var taget. Med andra ord – det klassiska svenska receptet att kasta in jästen efter gräddning var klar.

Nu undrar jag; varför är religionsfriheten så omhuldad, medan yttrande- och åsiktsfriheten skall styras via staten när det gäller Public Service?

Kanske handlar det om en dålig jämförelse, men visst får man känslan av gamla tiders statskyrka, som blivit fri från staten.
Alla som folkbokförda i Sverige betalar en s.k. begravningsavgift. Det förstår jag för här handlar det om allmänna tjänster som primärt är förknippade med allas vår hädanfärd.
Och sedan, för de som dessutom vill vara medlemmar i kyrkan fullt ut, betalar full avgift, s.k. kyrkoavgift.
Detta är en konstruktion som jag tror alla accepterar.
Men så; när det kommer till Public Service förstår jag fuller väl att det finns allmännyttiga som behöver en kanal.
Men var finns logiken att även ”oegennyttiga” program skall finansieras via skattsedeln?

Diskussionen har hittills mest kommit att handla om vad som innefattas i begreppet Public Service och inte undra på det. Så här står att läsa i ett PM från Regeringskansliet:

I lagen tydliggörs att avgiften bara kan användas för att finansiera public service.

Inte undra på att diskussionen blir mer än förvirrad. Alltifrån dejtingserier – (på gränsen till koppleri) – till feta hundar figurerar i debatten. Och till råga på allt elände så marknadsförs debatten vi Public Service-bolagen och där ”öppenhet och transparens” är ledorden.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s