Framtiden – en ättestupa?

Unknown.jpeg

I en artikel i senaste utgåvan av tidningen Fokus, kan man läsa i en artikel om framtiden – om allas vår framtid. Det handlar om åldringsvården. Skrämmande läsning är väl bara förnamnet.

Parentetiskt påminner jag mig, vid läsning av artikeln, ett uttryck som min legendariske chef, Bertel Tingström, tillika framstående numismatiker och 10.000-kronorsfrågevinnare, använde sig av vid ett tillfälle då han bedömde en förhoppningsfull försäkringskunds samlade slantar:
– Det här ingen myntsamling – det här en samling mynt!

Så kan man också se på åldringsvården. Det handlar om samma sak men med en individuell bedömning. Och en strikt skiljelinje.
Om du är under 65 år och i behov av vård så har du rätt till goda levnadsvillkor, men om du är över 65 så har du rätt till skälig levnadsnivå.
I socialtjänstlagen förekommer alltså begreppet skälig, medan lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, då heter måttstocken goda.
Så om du vill få god omsorg – bli då funktionshindrad före 65!

Min fundering kanske blir mer av filosofisk art, men innehåller ändå viss relevans.
Hur kan man i lagar använda sig av ett så värdeladdade ord som ”skälig” och ”god”?
Är det möjligt att det sitter en socialsekreterare som har tolkningsföreträde av begreppen.
En vår tids ättestupa?

Som sagt är vårdbehövande att likställa med en myntsamling eller är vi snart där att vi all kommer att betraktas som en samling mynt?

Lämna en kommentar

Filed under Kultur

De lege lata – de lege ferenda

1356785445593703SHUT-UP.jpg

”Vem har rätt att ställa ut på Bokmässan?”
Redan för ett år sedan ställdes denna felaktiga fråga som ämne för en debatt på förra årets bokmässa (2016). Och så, några månader senare är samma fråga aktuellt återigen. 150 författare, vetenskapsmän, akademiledamöter har i en DN artikel aviserats sin bojkott av stundande mässa.
Eftersom åsiktsfriheten/yttrandefriheten är reglerad i grundlagen, måste man förstå att dessa, som kritiserar Nya Tiders deltagande i årets bokmässa (2017) tar mun full.

För mig skulle det härvidlag kanske vara dags för samma som ovanstående att inse att kanske är dags att lägga fram ett förslag på hur skrivningarna i grundlagen, enligt deras mening, bör  utformas.

Eventuella förslag bör åtminstone förutsätta en grundkurs i juridik där begreppen de lege lata de lege ferenda är centrala.
https://sv.wikipedia.org/wiki/De_lege_ferenda

Förslag kan skickas till DN för vidare publicering, men jag tar gärna emot en kopia.

Lämna en kommentar

Filed under Kultur

Lottsverige

hjul-av-affärsförmögenhetbegreppet-60486168.jpg

Som så mycket annat som känns som ett skämt i dessa dagar– jag tänker primärt på det svenska vädret – så möts jag av en rubrik i Dagens Nyheter på planet hem från Frankrike Lottning till populära skolor.

En utredning som arbetat under namnet Skolkommissionen har lagt fram ett antal förslag för att förbättra den farligt ”lutande” skolan och jag skall naturligtvis inte göra mig lustig över utredningens ambitioner att ”rätta upp” det svenska skolväsendet, men den föreslagna lotteriverksamheten påminner mig om den radikala lösningen som förslogs för det materialiserade lutande tornet i Pisa. En rysk ingenjör föreslag att man skulle räta upp tornet – en gång för alla. (Antagligen var det samma ingenjör som ansåg sig kunna bevisa att den först människan var en ryss som skapade sig själv i en flaska).

Skämt åsido, men jag väntar bara på att demokratiminister Bah Kuhnke skall låta sig inspireras och ge direktiv till en kommission som får i uppdrag och att låta även lotten sköta den svenska demokratin.
I stället för att hålla val vart fjärde år kan man väl ställa till med en jättetombola. Alla röstberättigade kan bege sig till närmaste lotteristånd för att snurra på, ett av  lotterikommisionen,  godkänt demokratihjul. Valhemligheten kan uppfyllas genom att medborgarna går bakom ett rött skynke – det gamla gröna kan skapa felaktiga associationer – och trycker igång ”sitt” demo-hjul. Ljudet av hjulets ekrar ger en illusion av eftertänksamhet fram till att hjulet stannar slumpmässigt på den, på hjulet förprogrammerade riksdagskandidaten.

Lotten har talat och demokratin är räddad!

Hurra!

valbås

1 kommentar

Filed under Kultur

När kunden i centrum blir ett svart hål

images

Det är faktiskt intressant att läsa om vad som försiggår i svenskt näringsliv. Handlar det inte om VD:ar som berättar om hur det är att sitta häktad så handlar det alltsom oftast om girighetens olika skepnader. En sak är i alla händelser säker och det är att man kan varken beskylla den globala uppvärmningen, ej heller mediernas mörknade av ursprungsland och allra minst president Trump för den slagskugga som svenskt näringsliv hamnat i.
Och att den gamla klyschan KUNDEN I CENTRUM är nedgrävd och pålad, på det att den aldrig skall uppstå igen är utom allt tvivel.
Nej, vad det verkar har näringslivets egna representanter, helt oförblommerat ställt sig själva i centrum. Det är bara för journalisterna att citera några av våra potentater så förstår man att vi har ett nytt fenomen på gång där något som varit påtagligt för alla människor och som man undvikit att tala om, nu återfinns på våra mesta mediers förstasidor.
ALLRA, SAAB, Hexagon är de senaste elefanterna som nu klivit ut ur styrelserummen för att ge sin syn på sin oförvitlighet. Därtill kan läggas Nordeas styrelseordförande som på sitt mycket speciella sätt försvarar uttalanden om Nordeas tänkta flytt av koncernens huvudkontor. Han säger i några uttalande i samband med bankens årsstämma, som ger syn för sägen.
– ”Nordea kan inte vara en ko som man mjölkar ändlöst” och ”det ligger på oss att driva banken så bra som möjligt. Det omfattar ett ansvar gentemot aktieägarna här i dag”.

Kan det sägas tydligare. Det är OK att mjölka kunderna – allt till aktieägarnas fromma.

Lämna en kommentar

Filed under Kultur

Tydligen – den ny sjukan.

JanusJanusJanus

Povel Ramel sökte, som vi alla minns identiteten på en herr Coué, men någon närmare förklaring till namnet än att det möjligen handlade om en fransk apotekare kom han inte utan frågan utmynnade alltid i:
–  Vem fan e´de´?

Samma närliggande association upplever jag  varenda gång en viss herr Tobé uppträder i medierna.
Ja, jag vet att han är partisekreterare i de nya Moderaterna, men det hindrar inte att frågan uppkommer – herr Tobé?
– Vem fan e´ de´?
Och varför måsta han alltid förtydliga sig?

En person som med en drucken papegojas envishet förklarar allt med följande replik:
”Låt oss moderater vara tydliga med” … eller än värre … ”Låt oss moderater vara tydliga med att vi varit tydliga med …”, gör att jag genast osäkrar revolvern.

Men nu, när jag under ett längre tag lyssnat och tröttnat på herr Tobé, så visar det sig att han inte är ensam.
Samtliga politiker tycks lida av samma sjuka. Lyssna till fru Lööf, herr Björklund, herr Löfven, herr Sjöstedt … ja alla politiker börjar numer alla sina inlägg med … ”låt mig vara tydlig” …
Jag förstår faktiskt inte, om hen nu anser sig vara tydlig, varför måste då hen förtydliga att hen är tydlig?

P.S. Kanske har våra politiker aldrig varit så osäkra på sig själva och hur de skall agera i det nya politiska landskapet. Det är alldeles tydligt!

Lämna en kommentar

Filed under Kultur

Lektjänstepersoninflytande

Tro det eller ej; men jag är framåtsyftande.

Lektjästepersoninflytande. (Apropå ett inslag i morgonens radiouppvakannde.)
Jag är övertygad om du som läsare fick ta sats både en och två gånger för att komma till insikt om vad som egentligen står.
Och möjligen därefter: Vad betyder ordet?
Ordet är frammanat i min begränsade hjärna apropå våra framsynta politiker i Uppsala som stigmatiserat ordet ”tjänsteman”.
Enligt våra skatteavlönade tjänsteandar inom kommunen skall ordet tjänsteman gjort sitt – denne oförvitlige person, oavsett kön, skall nu framgent tituleras ”tjänsteperson”.
Det är stort!
Eller vad skall jag som simpel lekman dra för slutsats?

Lämna en kommentar

Filed under Kultur

När bilden blir verklig

unknown

René Magritte skapade i slutet av 20-talet ovanstående bild och som alla ser så är det en pipa. Paradoxalt nog förklarar han dock sitt motiv genom att påpeka att ”det här ingen pipa”!
Och häri ligger paradoxen.
Det är ingen pipa – det ser ju alla. För det är ju faktiskt en bild av en pipa.

Med denna paradox i bakhuvudet är det kanske lättar att förstå den pågående offentliga diskursen, (för att nu använda sig av ett inneord).

Å ena sidan matas vi dagligdags med rapporter från verkligheten som handlar om det tilltagande våldet skjutningar, heroinmissbruk, misshandel m.m., samtidigt som medborgarna får läsa om att den bilden av verkligheten inte stämmer. ”Statistiken visar att … … ” osv. osv. osv.
Allt detta påminner om  en av Zenons paradoxer där ”teorin”, (läs sköldpaddan) alltmer hinns upp av ”verkligheten”, (läs haren).. Till sist överensstämmer teorin och verkligheten så till den milda grad att teori och verklighet överensstämmer.
Och det är ditåt vi tycks vara på väg.
Men än så länge tycks Sverigedemokraterna vara de som insett detta faktum och skär pipor i vassen, om uttrycket så ursäktas.

Och min fråga blir därför till övriga partier: Håller ni på haren eller sköldpaddan?

Lämna en kommentar

Filed under Kultur