Sven Delblanc – igen!

Så sitter jag nu här igen och räknar.
Jag vet faktiskt inte för vilken gång i ordningen så är fallet, men det börjar kännas som en sorts besvärjelse över min oförmåga att komma till avslut.
Sven Delblanc föddes 1931 och dog 61 år senare, 1992.
Den 26 maj 1991skulle han fyllt 80 år och jag som trodde att jag var ute i god tid. Men så var inte fallet. Detta inser jag nu, många år senare.

Det började med att jag i en liten uppmaning i Upsala Nya Tidning, påminde om en tidigare uppmaning i samma tidning att Sven Delblanc borde hedras med ett gatunamn.
Uppmaningen var då åter ställd till Namngivningsnämnden i Uppsala.
Och jag har räknat och räknat. Siktat in mig på ”jämna” minnesdagar med anknytning till Svens leverne och t.o.m. hans dödsdag. Men inte ens tillfällen som ” det är 85 år sedan Sven Delblanc avled” biter på sagda nämnd.

Men nu är det dags igen. Fyra datum är inprogramerade; 19 februari, 18 juni, 24 september och den 14 december. Och även om jag slutat räkna på jubileumsdagar, så hoppas jag att nämnden, liksom jag, inser att ändamålet helgar medlen.

 

Folkets röst

 

Låt oss folkomrösta!

Läst i Dagens Industri och andra medier att Brexit skulle kunna komma att kosta britterna 50 miljarder … euro! Med andra ord – i runda slängar 490 miljarder kronor.
Och det skulle idag alltså vara priset för en folkomröstning.

Det är naturligtvis svårt att omformulera svåra beslut i pengar, men en sak bör man kunna enas om och det är att aldrig kan man göra folket ansvarigt för att ha fattat fel – än mindre rätt – beslut. Dock bör våra valda ombud ha insett att ”folket” är inte beslutsfäigt i frågor som inte ens de själva kan besluta om.
Återigen; ta våra senaste folkomröstningar och deras resultat. Och kanske då – framför allt –  vår senaste omröstning om kärnkraftens varande.

Vid en sedvanlig lunch talade vi – några herrar i våra bästa år – om kärnkraften där två historier gav syn för sägen.

Två röstberättigade i systemkön som diskuterade den stundande kärnkraftsomröstningen:
– Ja va´bråkar dom om?
– Ja, jag håller med dej. Varför kan vi inte fortsätta med elektriciteten?

eller

damen som intervjuades i Katrineholm av SVT lokal-TV vad hon tyckte om kärnkraften:
– Ja, se jag vet inte – jag är inte från stan.

 

 

 

 

 

Läs även https://flanerase.wordpress.com/2016/07/03/brexit-demokratins-twitter/

 

Om brott mot Sveriges säkerhet Bb 19:7

Ett alternativ till åtal vid vissa mindre allvarliga brott, som innebär att åklagaren direkt utan rättegång utfärdar böter och/eller villkorlig dom. En förutsättning är att den misstänkta personen erkänt brottet och accepterar föreläggandet. *

Den 16 december förra året skrev jag och undrade om någon rättsvårdande myndighet kunde förklara för mig hur ett så allvarligt brott som ett ”brott mot rikets säkerhet”** endast renderande en felande generaldirektör ett strafföreläggande.
Läs ovan och observera min understrykning vissa mindre allvarliga brott och fundera.
Jag har talat med jurister som jag känner, jag har skrivit till åklagarmyndigheten och jag har försökt mig på att läsa in vad som finns skrivet – dock med mycket klent resultat.
Därför igen – kan någon vettig människa klargöra för mig – och kanske många andra – hur i allsin dar ett så allvarligt brott beivras i lönn?
Och om det nu endast betraktats som ”mindre allvarligt”– varför avskedar man då generaldirektören?

* https://www.aklagare.se/ordlista/s/strafforelaggande/

** 7 § Den som, utan syfte att gå främmande makt tillhanda, begår gärning som avses i 5 § döms, om uppgiften rör något förhållande av hemlig natur, för obehörig befattning med hemlig uppgift till böter eller fängelse i högst två år. Lag (2014:383).